Idag blev det alltså en långpromenad i Vedyxa/Skölsta med Prinsessan, Herr Fiffig och Hunden. Det är verkligen lätt att älska livet när man pulsar i nyfallen snö och solen gnistrar.
Vi hade med oss sittunderlag, varm choklad och mackor, och jag fick agera servitris i Restaurang Skogen. Till Hunden hade vi bla med oss köttbullar, som barnen omsorgsfullt gömde (tex i trädens bark) och Hunden sedan fick söka efter.
Vi hade det nog lika mysigt alla fyra.
Under våra promenader där ute har både Prinsessan och Herr Fiffig längtansfullt uttryckt att de skulle vilja bo där. Jag kan bara instämma.
[note to self: Lämna in en lottokupong!] Ragnarok Onlain
Vi var alla ganska möra när vi kom hem, och mörast av alla var nog jag. Det blev en liten powernap efter middagen, men jag är fortfarande mör i kroppen.
Det kanske är det som är lösningen på mina sorgliga sömnvanor; Att vistas i skogen fyra timmar varje dag. Jag kanske helt enkelt borde bli skogsarbetare! Ragnarok Onlain
Sent ikväll blev jag så jäkla sugen på dillkött. Och som tur var, så fanns det lite leftovers i form av dillkött, i kylen.
Ja tro det eller ej, men jag nöjde mig inte med att koka två sorters marmelad härom dagen. Nejdå, jag ställde mig även och gjorde dillkött till middag.
Herregud, vad är det med mig? Jag kanske borde andas lite i en papperspåse. Ragnarok Onlain
Nu när du upptäckt din givna plats i köket - är det ätbart det du tillverkar?Ragnarok Onlain
Jontas: Det jag tillverkar när jag är i köket är ätbart. Eller kanske inte alltid, om man frågar barnen.
Men det jag borde ägna mig åt att tillverka är inte ätbart. Eller... det kanske det är. Det är ju i naturmaterial. Ragnarok Onlain