Om du är förälder till barn i en Waldorfskola/funderar på att sätt dina barn i en Waldorfskola, så vill jag nästan drista mig till att hävda att det är din skyldighet att läsa nedanstående text. disney dowland game
“Det är så mycket bättre stämning i waldorfskolor!”
- Det är ju ett ganska frekvent förekommande argument i försvaret av waldorfskolans pedagogik och organisation. Likaså den påstådda acceptansen för ‘udda’ och ‘annorlunda’ elever.disney dowland game
Vad man då menar med god stämning, har jag alltid undrat. För så dålig stämning som jag upplevde i waldorfskolan under de år jag stannade kvar där, har jag aldrig träffat på någon annan stans. Inte är stämningen kärvänlig mot dem som kritiserar, är svårmanipulerade eller fräcka nog att hoppa av heller. I min waldorfskola, Kristofferskolan i Stockholm, var stämningen något så fruktansvärt dålig, att jag dristar att kalla det barnmisshandel att hålla barn i en sådan miljö, under så dålig tillsyn och med en sådan inställning till ‘gruppdynamik’ och till lärares roll som ansvarstagande vuxna.disney dowland game
(Och som jag har skrivit i kommentaren till ett annat inlägg (min kommentar fullciterad i det följande), så lämnar ju ‘acceptansen’ för det annorlunda mycket att önska: “Jag var en udda typ, och blev inte accepterad för fem öre. Varken av lärare eller elever. Varken i skolan eller i lekskolan. Att acceptera det udda är nog i högsta grad en image som waldorfskolorna odlar, men det är inget reellt faktum. De accepterar det udda som stämmer in på deras bild av anti-etablissemang. Att vara waldorf eller antroposofisk är udda sett ur ett ‘vanligt’ perspektiv, och den sortens udda omhuldar de. Udda i den meningen att man gillar att hänga med näsan i en bok eller gillar matte eller har en materialistisk/ateistisk livssyn - det accepteras rakt inte, det motarbetas.”)disney dowland game
Redan i lekskolan var vardagen präglad av fysiskt och psykiskt våld. Att barn gav sig på andra barn tolererades till skrämmande hög grad, och ingen vuxen tog någonsin något ansvar för detta. I lekskolan fanns t ex ett rum under taket, ett rum dit personalen sällan gick för att tillse barnen. Där fanns inga restriktioner på vad som kunde hända.disney dowland game
När jag kom hem från lekskolan med händerna sönderklösta, och min mamma frågade personalen om detta, hette det att jag hade mig själv att skylla. Genom att inte ge önskad respons på en annan unges trakasserier hade jag gjort mig förtjänt av detta. Det var dock fråga om ett barn som trakasserade mig från första lekskoleåret tills jag hoppade av skolan många år senare - utan att jag någonsin hade gjort något som hade meriterat detta agerande mot mig. Dock var jag fel skrot och korn - inte öppen för andlig påverkan - medan mobbarungen hade antroposofi i generna. Naturligtvis var det mitt fel, oavsett vem som blev skadad.disney dowland game
I lekskolan lektes också en lek, eller ska man kalla det lärarlett spel, som kan tjäna som exempel, en lek där barn var döda stenar som väcktes till liv (också ett sätt att lirka in ungarna i föreställningen att alla ting är besjälade). Den som väcktes till liv, valde en annan att väcka till liv o s v. Det var som på förväg uppgjort för den sortens organiserad utfrysning waldorflärare exellerar i att medarrangera. Fast kanske en bisak, i förhållande till att vardagen genomsyrades av ett märkligt system av lärargodkänd kamratuppfostran, pennalism, utfrysning och unken människosyn. Och ja, både i skolan och lekskolan var så gott som alla lärare och ‘fröknar’ hardcore antropsofer.disney dowland game
Skolan präglades under många år av en enda utvecklingstörd unge som terroriserade klassen med sina utbrott. Eftersom han var placerad som boende i en antroposofisk miljö, gjorde man inte som en skola normalt skulle göra: förklara situationen ohållbar, med tanke på de andra barnens säkerhet. Han slog, och var rejält våldsam. Barn fick åka in ock sy ihop huvudet efter att ha kastats in i inredningen, och det är bara ett exempel. Det skapade, om det inte funnes där ändå, ett permanent skräcktillstånd. Och ingen tog ansvar. Någonsin.disney dowland game
För mig personligen så fortsatte misären i skolan. Eftersom jag vägrade att stanna kvar i skolan, och grät och skrek, blev mina föräldrar rekommenderade att anställa en antroposof, som skulle plocka upp mig och ta mig till skolan. Så istället för att se mig skrika vid avlämnandet i skolan, fick de se mig skrika bortsläpad av antroposofen till t-banan. För se, för antroposofer är det inget anmärkningsvärt att behöva hålla fast ett barn med våld för att få det till skolan. De kan utan att blinka säga att 1) det är barnet det är fel på 2) barnet trivs jättebra, men som sagt, fel på barnet och 3) det är så jättebra här och så jättemycket sämre över allt annars. Det slår dem inte ens, att den här sortens skola kanske inte är vad just det här barnet behöver, att just det här barnet inte trivs med dem, att just det här barnet inte kommer att ‘lyckas’ i waldorf men kan få det bättre i en annan skola. Därför att: de är bäst. Inget kan vara bättre. Om barnet har andra preferenser, då är det fel på barnet.disney dowland game
Under pågående lektionstid (!), i lärares närvaro, har jag, i waldorfskola, utsatts för bl a följande: Fått händerna sönderklösta och blodiga (ja, detta var andra gången), blivit sparkad så hårt och upprepat att jag knappt kunnat gå hem efteråt eller kunnat andas upprättstående (faktum: inte på flera dagar kunde jag andas ordentligt p g a den smärta de orsakade mig), blivit slagen med en träklubba i huvudet så många gånger att jag inte kunde stå upp (en händelse som har gett men senare i livet: den sortens skador brukar upptäckas efter mc-olyckor eller våldsamma krogslagsmål). Förutom detta präglades somliga av åren av ett veritabelt skräckregemente, där s k ‘kompisar’ upprepat och ihärdig drog igång olika sorters våldskampanjer varenda dag. Under några perioder var det närmast ett under om man undkom att kastas in i skåp, möbler, stenar… och då ska man inte heller negligera den verbala biten av detta, som kunde vara nog så plågsam. Det var ett tvåfrontskrig mot den psykiska såväl som den fysiska hälsan.disney dowland game
Tro mig, detta är inget jag har upplevt i den senare delen av min skolgång. För det första, i den skolan fanns ingen våldskultur. För det andra, i den skolan fanns lärare som var närvarande, mentalt och fysiskt, och deltog i elevernas vardag.disney dowland game
I mycket så var waldorfskolans våldskultur sanktionerad av den miljö som waldorfskolan utgör/utgjorde. Det finns ett andligt mål med ‘pedagogiken’ och man tror sig kanske kunna kuva ‘opåverkbara’ barn genom att tillåta våld mellan barn, genom att man ger sitt godkännande till våldshandlingar, verbala och fysiska, som utförs av ‘rättroende’ barn mot ‘otrogna’ barn. Man godkänner genom att blunda. Är man inte närvarande har man inget sett. Det finns alltid en lämplig taktik eller teknik. Man godtar det karmiska skeendet. Det utsatta barnet fyller en funktion ty genom sin existens verifierar det en misslyckad reinkarnation, ett misslyckat tidigare liv. Nu är syftet att bättra på karman, för att bättra på utsikterna för kommande inkarnationer. Vi måste alla inkarnera bättre, för att antroposoferna ska kunna uppnå nästa stadium i världsalltets ‘evolution’.disney dowland game
En annan aspekt är förstås också, att de flesta antroposofer är alldeles för bortkollrade av och upptagna med sin egna spirituella utveckling, således har de varken engagemang eller tid att se och förstå de barn de är betalda att ansvara för under dagarna. De ser en herrans massa änglar, vättar, tomtar, älvor och väsen - men ser barnen, det gör de inte. Bryr sig om dem, tar del, närvarar, det gör de inte heller.disney dowland game
Det är förmodligen rätt komplicerat att hänga med i den materiella verkligheten, när ett rosafärgat änglafluff hänger runt huvudet på en. Det tycker inte antroposofer är någon big deal, ‘verkligheten är så mycket mer än det materiella.’ Tyvärr så förhindras ju deras förståelse av barns sociala sammanhang och reellt existerande mentala lidande, när de vägrar engagera sig i den faktiska tillvaron för barnen i skolan eller lekskolan. De missar att se att något är fel, att miljön inte fungerar, att barnen inte fungerar, att skolan inte fungerar…disney dowland game
I mitt läsårsbrev för ett år står det att jag ’ser ut att trivas med tillvaron och skolan’ - och då undrar jag, hur fanken kan man som ansvarig lärare påstå något så barockt, när en elev så uppenbart far illa av den s k stämningen på skolan? När eleven vägrar gå till skolan? När eleven är konstant utfrusen? När läraren vet hur eleven har det i klassen och hur det sociala i den klassen fungerar (eller inte fungerar, snarare)? När läraren vet att eleven hatar skolans kärnämnen, hantverk, musik, måla och eurytmin? När läraren vet att eleven ifråga har helt andra intellektuella behov än de waldorfskolan kan tillgodose? Hur kan man missa allt detta, om man har eleven i sin klass nästan all den tid eleven tillbringar på skolan? Det är ju vansinne att påstå att den eleven ‘trivs’. Hur mycket kan man understå sig att ljuga? Eller var det så, att läraren skrev detta för att undvika att mina föräldrar redan då tog mig ur skolan, då vi just hade haft en period av vägran vid lämning i skolan även detta år (också)?disney dowland game
Så jag tror nog att det är den kollektiva lögnen: waldorfskolan har så bra stämning, ergo: alla trivs i waldorfskolan.disney dowland game
Och våld är inte våld i waldorfskolan, för i waldorfskolan är stämningen så bra. Och skulle våld förekomma, så… ja, det drabbar nog ingen av de som är mänskliga, bara oss andra:disney dowland game
“Quite a number of people have been born…[who] are not reincarnated, but are human forms filled with a sort of natural demon…” [Faculty Meetings with Rudolf Steiner]
.
.
(tillsammans med texter om barnens nuvarande - alltigenom sunda - skola).
Mr T hade fått en present (se bilden) av Ralles morfar. När morfadern hade fått syn på den i någon affär, så tyckte han tydligen att den skulle passa Mr T (som ju brukar dyka upp hos dem titt som tätt tillsammans med Ralle), så han köpte den. 
Här gick reveljen kl 7 imorse. Ja, man skulle åtminstone kunna tro det, eftersom jag slog upp mina små söta blå ögon då. Jag var pigg och klarvaken, men låg kvar i sängen någon halvtimme. Sedan gick jag upp och satte på kaffebryggaren. 
